DIE MACHEN LANGE BEINE

Tun Sie es den internationalen Modeprofis gleich und verlängern Sie Ihre Beine optisch auf Model-Länge – mit 15 klugen Styling-Tricks

Djurfarmen

admin, · Kategorien: Allgemein

Djurfarmen (även utgiven som Djurens gård: en saga, i original Animal Farm: A Fairy Story) är en satirisk roman och fabel av George Orwell från 1945. Boken handlar om händelserna fram till och under Stalin-eran innan andra världskriget. Orwell, som var en demokratisk socialist,, var kritisk till Josef Stalin och ogillade stalinismen, framförallt efter hans erfarenheter med NKVD, och vad han såg som resultat av påverkan från kommunistpolicyn (”oupphörliga arresteringar, censurerade tidningar, omkringstrykande horder av beväpnade poliser” – ”Kommunismen är nu en motrevolutionär styrka”), under spanska inbördeskriget. I ett brev till Yvonne Davet beskrev Orwell Djurfarmen som sin roman ”mot Stalin”.

Romanen handlar inte bara om revolutionens korruption av dess ledare, utan även om hur ondska, kallsinne, ignorans, begär och kortsiktighet förstör alla möjligheter till en utopi. Enligt romanen är det inte själva handlingen utan korrupt ledarskap som är problemet med revolutioner. Djurfarmen visar även hur potentiell ignorans och likgiltighet inför en revolutions problem kan skapa skräckhändelser om inte en mjuk övergång till en folklig regering sker.

Den första svenska översättningen av Nils Holmberg kom 1946 och hade titeln Djurfarmen: saga. Översättningen har getts ut i flera upplagor, den senaste 1980. År 1983 publicerade Bra Böcker en nyöversättning av Jan Wahlén, även den med titeln Djurfarmen och med förord av Tore Zetterholm. Samma översättning gavs även ut 1983 av bokförlaget Atlantis med titeln Djurens gård, en saga.

Boken handlar om en bondgård, Manor Farm, där djuren bestämmer sig för att göra uppror mot bonden. Revolutionen äger rum, och livet på gården utvecklas inledningsvis till det bättre då djuren får mer mat. De som styr farmen är grisarna Snöboll och Napoleon. Den goda tiden slutar när Snöboll blir bortjagad av hundar på befallning av Napoleon. Napoleon tar över gården och anklagar Snöboll för att ha stått på bondens sida. Gården utvecklas till en hemsk diktatur och alla de orättvisor som funnits under bondens regim kommer tillbaka.

Boken är en allegori över utvecklingen i Sovjetunionen och figurerna kan jämföras med de styrande i Sovjet: Napoleon föreställer Stalin och Snöboll Trotskij som blev bortjagad från Sovjetunionen och sedan dödades. Undantaget är dock att det var Lenin och inte Stalin som tillsammans med Trotskij ansvarade för ryska revolutionen. Inga av djuren kommer ihåg hur det var innan de jagade iväg bonden men de utgår från att det är bättre nu när bonden är bortdriven. De inser långsamt att något är fel och att Napoleon förvandlas från gris till människa; från fyrbent utan kläder till tvåbent med kläder. Orwell skrev i inledningen till originalupplagan att boken i första hand handlar om Sovjetunionen men att förhållandena inte var mycket annorlunda i England.

George Orwell skrev manuskriptet mellan 1943 och 1944, efter sina upplevelser under spanska inbördeskriget, som han beskrev i sin Hyllning till Katalonien från 1938. I förorden till en utgåva från 1945 förklarade han hur han lärde sig „hur lätt totalitär propaganda kan kontrollera upplysta människors åsikter i demokratiska länder“ när han flydde från kommunistrensningar i Spanien. Detta motiverade honom till att avslöja och fördöma vad han såg som den stalinistiska korruptionen av de ursprungliga socialistiska idealen.

I förordet beskrev även Orwell vad som gav honom idén till att använda gården i boken:

Strax innan han började skriva romanen gav Informationsministeriet i Storbritannien ut en skrift för propagandister med instruktioner om hur man kuvar ideologiska rädslor från Sovjetunionen. Denna skrift innehöll anvisningar om att propagandisterna skulle hävda att den röda terrorn var ett fantasifoster av nazistisk föreställning, och på grund av detta slutade Orwell på BBC.

Orwell hade stora svårigheter med att få manuskriptet publicerat, då man var rädd för att boken kan uppröra alliansen mellan USA, Storbritannien och Sovjetunionen. Fyra förlag vägrade: ett accepterade först, men avböjde efter att ha varit i kontakt med det brittiska Informationsministeriet. Secker and Warburg publicerade den första utgåvan 1945.

I Östblocket var både Djurfarmen och 1984 på listan över förbjudna böcker fram till die Wende 1989, och fanns bara tillgängliga via hemliga Samizdat-nätverk.

Slaget om väderkvarnen kallas av Sant Singh Bal som en „av de viktiga episoderna som utgör själva essensen av romanens handling“. Harold Bloom skriver att „Slaget om väderkvarnen får en viss klocka att ringa: avvisandet av Hertigen av Braunschweig 1792, efter det preussiska bombardemanget som gjorde väderkvarnen i Valmy känt“. Peter Edgerly Firchow och Peter Hobley Davison menar dock att i verkligheten, där händelserna i Djurgården speglar Sovjetunionen, motsvarar detta fiktiva slag Östfronten (andra världskriget), speciellt slaget vid Stalingrad och slaget om Moskva. Prestwick Houses Activity Pack om Animal Farm identifierar även Slaget om väderkvarnen som en allegori för andra världskriget, även om „katalysatorn för slaget om väderkvarnen dock är mindre klar“. Under slaget borrar Frederick ett hål och placerar explosiva ämnen inuti, och därefter står det att „Alla djuren, förutom Napoleon“ tog skydd. Orwell fick förläggaren att ändra detta från „Alla djuren, inklusive Napoleon“, på grund av Stalins beslut att stanna i Moskva under det tyska framtåget.

Slaget om ladugården representerar den allierade invasionen av Ryska SFSR 1918 och besegrandet av de vita i det ryska inbördeskriget.

Puma Fußballschuhe Steckdose | Kelme Outlet

MCM Rucksack | Kelme | maje dresses outlet| maje dresses for sale

kelme paul frank outlet new balance outlet bogner outlet le coq sportif outlet schlanke straffe Beine Overknee-Stiefeln